Ännu en natt utan sömn. Det här börjar faktiskt bli lite irriterande. Klockan närmar sig tre och jag kan inte sova. Har somnat i precis samma "position" så länge jag kan minnas. Med täcket på ett speciellt sätt, med högra handen på vänstra axeln, och med den vänstra armen inrullad i täckhörnet. Med täcket över huvudet och vänd mot väggen.
Det funkar inte längre. Jag kan inte sova. Det spelar ingen roll om jag ligger sådär, eller om jag ligger åt något annat håll. Jag vänder och vrider på mig. Det går inte. 

Tankarna skriker. Minnen. Ångesten över att jag måste upp om typ 5 timmar. Jag måste sova. Jag måste sova. Jag måste sova.

Blä, jag kollar kanske på en film. Eller så lägger jag mig och glor i taket i två timmar till. Men det kan ju inte vara mentalt hälsosamt. Jag misstänker starkt att det är sånt som orsakar mentala sammanbrott. 

Är förövrigt kär i den här låten just nu:
Himlakropp – Ode
Och ja, han börjar sjunga. Vid ungefär 3.20 tror jag.. men den är så extremt underbar! 
Tack Malin för att du fick mig att lyssna på den! :)