Åt precis upp den sista clemetinen. Den var äcklig men jag åt den ändå. För jag har ju betalat för den liksom. 

Pratade med Malin i telefonen i typ en timme och blev sådär lite gladare av att jag faktiskt kan prata med henne nu för tiden. Har jag väl alltid kunnat, men jag har nog aldrig riktigt vågat. Jag menar, det är lite som om jag skulle se Johnny Depp. Skulle väl inte precis gå fram och prata med honom om allt möjligt ;) (japp storasyster, jämförde dig precis med Johnny Depp) 

Utomhus skjuter de raketer (i februari, kom igen?) och jag såg precis en plogbil köra förbi. 

Japp, en helt vanlig fredagnatt. Nu tänker jag kolla på film.