Ett steg i taget

Förlåt om ni tycker att jag är tjatig och allmänt deppig just nu. Men ni får försöka se det genom mina ögon.

Idag har jag i alla fall gjort svenskaprovet, det gick bättre än jag trodde att det skulle göra. Men det kunde ju säkert ha gått bättre.

Och hur mår jag idag då?
- Skit.

Jag försökte dölja det när jag var ute på Sveg med Marren och Simone. Och när vi var hemma hos Maria och gjorde svenskaprovet. Jag tror att jag lyckades relativt bra. Men det ligger någonting under min hud och skaver, kliar och irriterar. Som en infektion som äter upp mej inifrån.

Jag orkar inte ens tänka på det.

Men jag ska försöka att smälta det här nu tror jag. Eller i alla fall försöka att inte tänka på det något mer, det är inte hälsosamt.

Kommentarer

Got something on your heart?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback