Sista boken kom och strecklästes världen över och sen var vi så tomma allihopa. Ihåliga och som om något saknades. 
".. men... vad ska jag göra nu då ...." 

Men vi vägrade släppa taget, lite som när någon ramlar över relingen på en båt och man precis hinner få tag i denna någons panikslagna hand. Lite så var det. Hela världen kastade sig mot relingen och släppte inte taget för allt i världen.
"filmerna är ju fortfarande kvar" 

På onsdag har den där filmen som vi inte riktigt vill erkänna existerar biopremiär. Den sista. Slutet. Och jag menar inte bara slutet på en filmserie som är så mycket större än just en filmserie utan det känns verkligen som slutet på allt. Slutet på mig. 

Visst, filmerna kommer aldrig att kunna bli lika bra som böckerna för ingen magi i världen skulle med rörliga bilder kunna visa oss den magin som fanns i Joanne Kathleen Rowlings fingrar den sekunden hon skrev den där första meningen i boken som skulle komma att leda till något så stort. 
"Lily Evans stormed into the Hogwarts library that was deserted with the exception of Madam Pince and an excited 16 year old." och visst stormade vi alla in i det där biblioteket tillsammans med henne. Upplevde doften av gamla böcker som har stått lite för länge i sin hylla och visst såg vi alla den där 16 åringen. 
Redan i den sekunden stod det klart för oss att vi aldrig riktigt skulle kunna släppa taget.

Filmerna finns snart inte kvar på samma sätt längre även om de kommer att stå i våra bokhyllor och vara stammgäster i våra dvdspelare föralltid. Dödsrelikssymbolen tatueras in på våra kroppar och förevigas och ingen kommer någonsin att glömma hur bra Daniel Radcliffe faktiskt passade i rollen som allas vår älskade Harry James Potter. 

På onsdag kommer jag och mina vänner precis som så otroligt många andra att sitta i en biosalong med brutalt blandade känslor för att det börjar bli dags att inse att vi faktiskt måste släppa taget någon gång och låta det här mästerverket glida ur våra händer tillsammans med den där stackars personen på andra sidan relingen och precis så kommer det att kännas, brutalt. Vi kommer att gråta, skratta, gå sönder, vara lyckliga, applådera, ramla i bitar och vilja försvinna totalt.