Är det okej att leva på snälla ord från helt okända människor? 
Att le för sig själv bara för att någon någonstans faktiskt tar sig tiden att göra mig glad? 
Det spelar ingen roll om det är okej eller inte, för jag tänker göra det ändå.

Citat urval kommentarer jag fått på haket:

"Underbar. Först får man lite sådär typ Afrika känslor och sen när det visar sig vara en fiktiv by i Zelda så lockade det fram ett leende på mina läppar!"

"Älskar tv-spels metaforerna. Snyggt sätt att förmedla ett budskap."

"du skriver fint och originellt. me like!"

"Helt fantastiskt skrivet! Klockren och vacker!"

"underbart!!skkitbra!så rent och ärligt på någe vis ...och samtidigt så djup"

"snyggt fångat! du satte verkligen rätt ord på rätt plats"

"Jag tycker om den här! Den är sorgsen, samtidigt som den är jäkligt rolig."

"älskar denna ..skön rytm och vemodig och lycklig och ja jag vetg inte men riktigt bra!!"

Och så den där kommentaren som jag kommer att leva på i all oändlighet bara för att det inte var någon random okänd människa som skrev den:

"Men åh. Fint. Gillar paranteserna jättemycket."


Som sagt, det spelar ingen roll om det är okej eller inte. Jag tänker leva på de där och ett antal fler fina ord från okända människor som nästan får mig att våga tro att jag faktiskt kan skriva dikter.