Som hon sa: Då är det ju i alla fall ett steg i rätt riktning.

Jag tror det börjar sjunka in nu. Att jag faktiskt har flyttat hemifrån och att jag faktiskt tog mig bort från Sveg. Jag tror på riktigt inte att någon inser hur viktigt det var för mig. Att komma bort från Sveg alltså. Jag har inte fattat det än. Men snart, tror jag.. 

Och jag flyttade inte var som helst, jag flyttade inte bara några mil. Jag tog det där steget som jag drömde om och flyttade faktiskt dit jag ville. Till platsen som kändes rätt, för mig. Stockholm. 


Jag är lite stolt över mig själv också faktiskt. För jag släppte in någon här om dagen. Sådär farligt nära som jag nästan aldrig släpper in någon, längre. Jag har ju haft svårt att lita på människor rätt länge nu och alltid vetat att man i alla fall kan lita på sig själv. Men jag gick emot mina egna principer och berättade min absolut högsta önskan för någon här om dagen, för första gången någonsin. Och det kändes bra, som om hon förstod vad jag menade. På riktigt. Och congrats hörru, men nu vet du något om mig som ingen annan i hela världen vet. :) 

Min alldeles egna superhemliga hemlighet.

Kommentarer

Got something on your heart?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback