Det enda som saknas är någon med en hammare och en spik

Nu är vi äntligen hemma. Och 160 mil senare så känns min bakdel som en hyvlad planka som har blivit överkörd av en ångvält..typ.
Orkar inte skriva mer för det är jobbigt att sitta vid datorn och mina fingrar känns som is.
Nu: mat

Kommentarer

Got something on your heart?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback